29 augusti 2013

Färgklick!

Ser fram emot att den här veckan går mot sitt slut. Snart är vi inne i september och då brukar det bli lugnare på jobbet. Saknar trädgården och att hinna kommentera hos alla ni underbara trädgårdsbloggare. 

Det är knappt jag hinner se trädgården men Cherry Brandy kan man inte undgå. En otroligt läcker ettåring som sniglarna har älskat men äntligen har några plantor vunnit kampen. Här tillsammans med Munstead wood i bakgrunden.



Cherry åker in på nästa års frölista, var så säker! 

26 augusti 2013

Första dimman!

Igår morse så kom den då, den första dimman. När den kalla luften under natten får jorden och sjön att börja ånga. Jag älskar det! Jag tittar ut och hela världen är mjölkvit. Det får mig att tänka på skogsväsen och längta till sagornas värld. 


Dessutom är det ett tecken på att hösten närmar sig. Den klara luften som får mig att känna mig mycket lättare. Som får min hjärna att tänka snabbare och som ger mig mer energi. Lycka! 

Tack alla för era snälla kommentarer om F´s foton. Han var mäkta stolt när han såg dom på datorn och jag läste vad ni hade skrivit. Mina egna fotouppdrag gick bra och vill ni se några av bilderna kan ni kolla på min FB´s sida Foto med förnuft och känsla!

24 augusti 2013

Befriande!

Ledsen att jag skrämde några av er när jag skrev förra inlägget. Det var inte meningen! Måste bara förtydliga att jag aldrig har funderat på att sluta blogga, aldrig någonsin. Det är helt enkelt för roligt!

Idag har varit en dag när vi mest har myst omkring. Ja, det vill säga jag och F, H har lagt om taket på boden. Imorgon har jag tre olika fotoplåtningar, en fyraåring, en student...hans mamma var inte nöjd med skolans bilder, och underbara M&A. Och fast jag inte vill det så blir jag alltid lite smånervös inför porträttfotografering. 

Gick ut med kameran i eftermiddags för att hitta lite inspiration men inget blev bra. Det är då det är så befriande med en fyraåring. F ville så gärna testa att fotografera så jag visade honom hur man gjorde och han smällde av en serie bilder. Alla bilder i det här inlägget är tagna av F.


Hans glädje över att kunna och hur bra bilderna blev smittade av sig på mig och jag fylldes av inspiration.


Ibland är det nog så att vi själva ställer till det för oss. Vi kanske ska göra mer som barn i yngre åldrar, släppa tankarna och bara göra. Kanske planerar och funderar vi ibland lite för mycket. Gör det svårare än vad det egentligen är.


Annars så har jag kommit in i höststämning och börjar snegla på tulpanlökar. Måste kontakta det engelska företaget som jag beställde så mycket snyggt från när jag var på Chelsea Flower show och se om de är på gång.

22 augusti 2013

Sluta blogga?

Nej, inte en chans! Det är för roligt och precis som trädgården är det min del av världen där jag bestämmer helt själv hur jag vill att det ska se ut, vad jag ska skriva och vilka bilder jag ska publicera. För mig är bloggandet ett sätt att uttrycka mig, ett sätt av många.

En annan sak jag gillar med trädgårdsbloggen är att det blir en dagbok. En dagbok över allt vi gör och över de små sakerna som sker i vardagen. När jag, som just nu, är överhopad av jobb och inte hinner vara i trädgården på samma sätt är det en lisa för själen att gå igenom gamla bilder. Hittade den här för ett par dagar sen. Jag fotade den för två år sen och jag drömde om att utöka rabatten och plantera Merrill. Staketet var inte helt uppsatt.


Igår såg det ut så här. En rabatt klar och Merrill står på plats. 


Önskar bara att jobbet inte tog så mycket tid så här i slutet av augusti men det är väl bara att gilla läget. Jag vet att efter alla möten i nästa vecka så lättar trycket och jag får mer tid till att fortsätta förverkliga alla mina trädgårdsidéer.

19 augusti 2013

Vår första!

Visst! Det kanske inte är så märkvärdigt...egentligen... men för oss är det stort. Vår första vitlöksfläta.


Jag vet! Jag är tjatig...men visst smakar allting så mycket godare när man har odlat det själv. Till och med vitlök!

17 augusti 2013

Ibland...

...tar det tid innan man besöker det som ligger närmast där man bor. Nu ligger inte Torvans trädgård precis där vi bor men bara två stationer bort och ändå var det först idag som jag kom dit. Tack D för att du tog tag i saken och frågade om jag inte hade lust att hänga på. Har läste Torvans blogg länge och sett hennes fina saker på mässan så visst var det extra roligt att åka dit.


Så otroligt mysigt att komma till någons trädgård och få gå runt och titta på det som man sen kan köpa. Torvan är en riktig samlare och det finns hela tiden saker att upptäcka. Dessutom har hon många snygga saker i rost. Jag blev helt förälskad i det här fatet. Någon gång...


Det regnade mest hela tiden vilket störde mitt fotande men vi fick oss en rejäl pratstund och jag fick en massa nya idéer att fundera på. Det är ju så otroligt inspirerande att få prata med andra om hur de har gjort för att lösa olika problem.


 Självklart handlade jag en del, daglilja Hemerocallis Welchkins, iris germanica Beverly Sills, Blechnum spicant och Polystichum setiferum Plumoso multilobum. De två sista är ormbunkar men kan inte det svenska namnet. Dessutom hittade jag ett rostigt ägg med plättar i...går ju inte att motstå!


Var jag ska ha det vet jag inte men blir man förälskad så blir man förälskad. Lika bra att slå till! Torvans trädgård var jättemysig och jag är övertygad om att vi kommer att åka tillbaka. 

16 augusti 2013

Blommig fredag!

Tiden går, den 25 april körde vi vårens sista Blommiga fredag och jag har fått frågan från flera om det inte är dags att köra igång snart... och visst ska vi det! Den 6 september är det premiär för höstens Blommiga fredag. För att fira lite extra har jag gjort en ny logga. En av mina favorit blomsterbilder tagen i Rubens rabatter.



Alla som vill vara med är välkomna och temat som vi kickar igång med den 6 september är - Säsongen som gått! Dags att gräva i sommarens bildskatt och leta efter godbitarna!

14 augusti 2013

Rozanne

Idag när jag kom hem, efter det att F somnat, rensade jag en rabatt och det finns inga stunder när jag tänker så bra som när jag rensar ogräs. Vilka idéer jag får och vilka svar jag kan ge i alla tänkbara debatter som jag är med i... Om jag någon gång blir rektor så ska jag tillåta alla lärare att förlägga planeringstid i trädgården om de vill. Finns inget bättre ställe att få loss kreativiteten eller bli av med irritation.

Annars funderar jag lite kring nävan Rozanne. Jag och Anna-Karin blev lite fundersamma när Rozanne blev vald till The Plant of the Centenary på Chelsea Flower Show. För visst finns det väl växter som är vackrare än Rozanne?


Jag köpte ett par plantor för ett par år sen och  har väl inte varit helt förtjust i henne. Men i år har jag upptäckt när hon är som vackrast, och det är när hon får klättra. Rozanne väver sig in bland de andra växterna och inte blir hon bara 30-40 cm som det står att hon ska bli. Nej, jag har henne nere bland lammöronen och en meter upp bland höstanemonerna.

Det är då Rozanne kommer till sin rätt, vild och vacker. Fast Plant of the Centenary...Nej, så långt vill jag inte sträcka mig...men som månadens favorit hos Anna Vattenkanna kvalar hon lätt in.

12 augusti 2013

Lite perspektiv på tillvaron!

Det behöver jag ibland och nu var det läge att köra min variant av månadsbild där jag jämför samma vy i trädgården med förra året. Den här gången blir det även en liten nostalgitripp två år tillbaka. Exakt för ett år sen höll H på att lägga ut sten framför glasverandan. Avenbokshäcken såg mer ut som pinnar och gullregnet hade klarat sin första vinter.


Ett år senare ligger stenarna där men de ska fortfarande justeras med sand men häcken har blivit betydligt tätare, förutom på ett ställe där två plantor dog på hälften, och gullregnens stammar är mycket kraftigare.


För två år sen i maj fick vi plantera om alla avenboksplantor eftersom sorkarna ringbarkat alla under snön. Avenboken ser man knappt och se hur små gullregnen är.


För två år sen, i maj,  kunde man se över till grannen utan problem och kastanjestaketet var inte uppsatt.


Det här är nog en av mina favoritplatser och när vi fått möbler på plats kommer det bli ett härligt rum att sitta i. I helgen ska jag försöka få granplantor i tunnorna och börja forma dom till bollar.


Vissa dagar behöver jag påminnas om hur det såg ut för att inse att det händer ganska mycket på ett eller två år.

11 augusti 2013

Tiden går fort!

Det sägs att tiden går fort när man har roligt och visst är det så. För ett år sen åkte jag och F upp till Gävle och besökte Anna-Karin när hon hade öppen trädgård. Jag hade aldrig träffat Anna-Karin innan och hade inte en aning om hur hon var som person. Ibland bara stämmer personkemin och under det här året har hon hunnit besöka mig, vi har haft en heldag på Chelsea Flower Show och vi har åkt på Bloggar weekend. Tänk, det hade jag inte en aning om för ett år sen, tack Anna-Karin för alla roliga saker vi har hittat på under det här året. 

Idag, ett år senare, har jag suttit inne på kontoret hela dagen och halva kvällen. Jag tycker det är jobbigt när jobbet inkräktar på fritiden och trädgårdspyssel men det är bara att gilla läget. När allt har kommit igång på jobbet ska jag kompensera det med en dag i trädgården.


Annars planerar jag min Sissinghurstrabatt på baksidan och det är inte lätt att välja bland alla växter jag vill proppa ner i rabatten. Underbar beslutsångest som jag ska gotta mig i ett par dagar till.

10 augusti 2013

Att skörda!

Det är något speciellt med att gå ut i landet och skörda. För ett par år sen var jag inte ett dugg intresserad men nu, nu känner jag ren och skär lycka. Idag var det dags att plocka upp vitlök. Ni som kan det här med vitlök. Hur torkar ni den?


Vi har inte ett stort land och det är inte mycket vi skördar, lite vitlök, potatis, mangold, gräslök, lite sockerärtor och rabarber men jämfört med två år sen så är det en ökning med 100%


Kanske är det det som är hemligheten när man ger sig in i något nytt, okänt. Att börja i liten skala och sen se om det funkar. En sak vet jag i alla fall och det är att det kommer att bli mer nästa år.

6 augusti 2013

Kärlek vid första ögonkastet!

Ja, man kan bli kär i en sten, det kan jag konstatera när jag läser era kommentarer efter förra inlägget. Tack snälla för era tankar, alltid lika roligt att läsa!

Idag, efter att jag varit hos min frisör som håller till på söder i Stockholm, rusade jag så fort jag kunde till butiken FatCat som Hillevissan har öppnat. Ryktet hade nått mig att butiken är något utöver det vanliga och jag kan inte annat än hålla med. Jag blev helt och totalt golvad av allt vackert som fanns där och framför allt av den otroligt härliga butiksägarinnan som med säker hand regerar butiken. Oj, oj, oj vad jag kommer att hitta fina saker här. Tyvärr hade jag inte med mig kameran, skulle ju bara till frissan, så det blev några snabb mobilbilder. 


Urnorna och kvinnorna som jag verkligen ville lägga händerna på vägde för mycket. Jag skulle inte lyckas bära hem dom, men en sak är säker, jag kommer att komma tillbaka! Efter att ha hållit kvar stackars Hillevi 40 minuter över stängningsdags blev jag tvungen att slita mig från butiken och med en känsla som kan liknas förälskelse skuttade jag mot pendeltåget med två, lätta, nyinköp.


En skål som kommer att få rymma många dekorationer och en korg att lägga blommor i. När vi planterade våra första rosor hade jag en bild av hur jag skulle gå runt i en vit fladdrande klänning, stråhatt och plocka rosor i en korg. Ja, nu har jag korgen och stråhatten, bara klänningen som fattas.


Visst kan man bli förälskad i en sten men även i en butik som FatCat!

5 augusti 2013

Att lämna spår!

De sista dagarna har jag gått och funderat på det här med att lämna spår efter sig. Om vi människor har ett inbyggt behov av att markera att vi finns för att inte bli bortglömda. Om det är det som driver många att skriva texter, skapa musik eller bilder. Ett sätt att göra ett avtryck.

Eller är det som Ernst kan uttrycka sig Det är som ute och inne vill varandra någonting eller Mina ögon fylldes med färg och när jag kom hem var jag tvungen att plocka fram kritorna. Att det finns människor som ser världen med andra ögon, med andra sinnen. Att de har kroppar som reagerar fysiskt när växter, inredning, musik, inte stämmer överens med deras bild av hur det ska vara. 

Varför jag började fundera på det här? Jo, när jag kom hem från Öland hittade jag stenar i mina krukor. Stenar inne...


...och stenar ute. Ibland en sten i varje kruka, ibland fler. Sen kom jag ihåg resan till Skåne i början på juni. Jag tog små plantor av höstanemon för att ge till de sex personerna vi skulle hälsa på. När krukorna var klara fyllde F på sten i en kruka. Jag frågade varför och han svarade att han ville att Tage, Hannas son, skulle ha dom. När vi kom ner till Skåne såg jag att han lagt sten i alla krukor. 


De stenar som jag hittade i fredags har kommit dit långt senare eftersom det låg sten i krukorna jag fick från Veronica precis innan vi åkte till Öland. Vill F lämna spår efter sig eller är han som Ernst? Är det hans sätt att uttrycka sig? Ja, inte vet jag! Men sak vet jag och det är att mina verandarabatter ger mig en skön känsla i hela kroppen. 


Förra året var känslorna annorlunda, hela min kropp protesterade när jag såg rabatterna. Visst, det fanns tillfällen när jag var lite nöjd. Som när Venusta Pendula blommade, men sen, när blomningen var över, då kröp det i mig när jag såg rabatterna. Det kändes som allt var för rörigt, för smått och för...tråkigt.


Visst finns det växter som fortfarande vill byta plats med andra. Växter som vill ha mer utrymme. Men nu är det harmoni och min kropp svarar med glädje. Rabatterna är busiga och lite vilda men det finns en grund, en struktur i busigheten, som gör mig glad.


G, ikväll är det barfota Ernst på tv. Vill du se det? Han är jättejolig! F tycker om att se på Sommar med Ernst. Kanske är det så att han är en liten konstnärssjäl och att krukorna talar till honom. Att stenarna i krukorna inte har ett dugg med att vilja lämna spår efter sig utan att han helt enkelt tycker att stenarna är vackra.  Har det hänt någon gång att du nästan har blivit förälskad i en sten?

4 augusti 2013

Dom kommer med solsken till mig...

Ja, det gjorde dom! Alla åtta! Solsken och gåvor :-) Regnet öste ner i natt men i morse sken solen. Det är något speciellt som händer i en när åtta personer ska komma och vara i vår trädgård i fem timmar. Lägg sen till att alla har med sig kameror, har förväntningar att dom ska lära sig något nytt om foto och att den som ska lära dom är du... Jag är absolut inte ett proffs på all teknik så visst var jag lite nervös innan. Inte blev nervositeten mindre av att Ruben berättade, när han presenterade sig, att han minsann gått på kurs hos självaste Annika Christensen, guru i trädgårdsfoto, men mest nervös var jag för att det är viktigt för mig att alla skulle känna att de faktiskt fick något med sig hem. Någon form av ny kunskap som gör att lusten att fota utvecklas och växer. 

Att handskas med en system kamera kan vara överväldigande, det är många termer och att förklara te x bländare innebär att du kommer in på andra termer vilket gör att man som nybörjare kan bli alldeles snurrig över allt man ska komma ihåg. 
Jag vet! I´ve been there! Att jag har fått chansen att försöka lära andra något om foto har varit toppen eftersom det omedelbart höjer mina egna kunskaper. Man lär sig aldrig så mycket som när man ska förklara det för någon annan. Det är då man upptäcker vad man kan och vad man inte kan.

Underbara matiga gåvor att njuta av!

De som kom var Ruben, Veronica och Stefan, Em, Lena, Bondjäntan, Carina och Sussie. Några är bloggare,  klickar ni på deras namn kommer ni till deras bloggar, och andra vänner som jag lärt känna genom jobb och blommor. Jag hade en otroligt rolig dag och tack alla för ert engagemang. Dessutom fick jag nya artefakter att sätta i rabatterna och krukorna. Det värsta är att jag istället för att säga artefakter lätt säger artefarter med betoning på fart, engelskt uttal... Varför blir jag alltid så förtjust i ord som jag inte kan uttala? Nåja, tillbaka till ämnet!

Nya artefakter som jag fick av Lena, köpta hos vår allas Hillevissan och hennes butik FatCat 

 Det är lite roligt att se hur det ser ut när ett gäng fotointresserade människor träffas. Bordet efter genomgång och alla är ute...


...och fotar. 


När tiden runnit ut, alla gått hem och jag hade placerat ut mina artefaKter gick jag mest omkring och njöt av trädgården. Hittade en ny vy, en ny tavla, där klätterrosorna förut har blockerat utsikten. 


Imorgon börjar jobbet, alldeles för tidigt. Augusti är min favoritmånad. Nåja, vad är en bal på slottet!

3 augusti 2013

Minns ni...

...i slutet av april när jag bloggade om planerna för min nya rabatt, Sissinghurstrabatten? Här är en bild som jag la ut i det inlägget.


När jag ser bilden kan jag inte förstå att det bara är lite drygt tre månader sen. Det är inte klokt vad mycket som händer i naturen på tre månader.  Idag grävde jag ur rabatten och fyllde på med jord, så mycket jord som vi hade kvar hemma...mer kommer att behövas...undrar hur mycket jord man egentligen har kört hem under dom här åren...


Som ni ser är rabatten färdig för att planteras. Ska bara bygga rostornet till vänster som ska målas rött och bygga rostornet till höger som nog blir i armeringsnät som smälter in med staketet. Några stjärnklockor har kommit på plats men de andra får vänta tills jag har fyllt på med jord i mittenpartiet. 


Mina tankar med rosor och perenner i rosa och lila finns kvar. Ska bli så otroligt roligt att få plantera alla växterna och se hur det ser ut nästa år.  Längst till vänster finns nu en jordhög och ni undrar kanske om jag ska göra en kulle med dagliljor precis som Caroline? Men nej det ska jag inte, även om det ser otroligt vackert ut. Nej, jag ska ha vattenfall och en liten damm där kullen är.

Men nu har hon i alla fall blivit skvatt galen, kanske ni tänker, varför göra en kulle när det ska bli en damm. Brukar man inte gräva ur då? 


Jo, det brukar man och det ska vi. I höst ska vi hyra en liten grävmaskin och gräva grund för växthus, orangeri och jordkällare. Eftersom jag är av naturen lat så släpar jag inte jord längre än vad man måste...speciellt när det är varmt!

2 augusti 2013

Nystart

Många känner ångest när sommaren går över till sensommar och augusti. Att säsongen går mot sitt slut. Jag känner precis tvärtom. För mig är det en nystart att komma tillbaka hem efter semester och veta att nu är jag på plats. Det är nu alla mina projekt får nytändning och jag fylls med massor av energi. Under högsommaren orkar jag inte riktigt med någonting utan mest myser omkring. 

Efter sju timmar på bussen från Öland kom jag hem till Stockholm igen. H och F är kvar en vecka till men jag börjar jobba på måndag. Alltid skönt att landa ett par dagar innan man kör igång. Med mig som resesällskap hade jag en ny artefakt som ska pryda trädgården. Jag inser att jag är en tvättäkta trädgårdsnörd när jag prioriterar mitt nyförvärv istället för kläder...


En regnig dag åkte vi runt på loppisar och besökte då även I & I Christina Prutz, med tyskt u. I & I har massor av järnsaker och rostiga plåtdekorationer. Jag bestämde mig fort för att införa en ny tradition. Varje gång vi åker till Öland ska vi besöka I & I och köpa in något nytt till trädgården. Himla smart idé eller hur? Vad blev det då?


En urna av järn, rostig och härlig. Nu har jag ställt den på en sten men den ska få en fot som smälter in bättre. Om den ska få stå i entrérabatten vet jag inte men just nu passar den bra där. I vintras när jag var inne och letade inspiration på Pinterest såg jag en hel del bilder med urnor i rabatten och det är helt klart en typ av dekoration som jag gillar.


När jag tittar på urnan funderar jag på om jag kanske skulle ta och byta ut stenarna som ligger framför rabatten mot rostig plåtkant istället... Jag har några som ligger och väntar på att användas...


Imorgon blir en fixardag för på söndag får jag besök av åtta nyfikna vänner och bloggare som vill lära sig mer om foto. Inte för jag vet om jag kan lära dom så mycket men roligt blir det att få prata foto hela dagen. Foto och trädgård...kan inte bli mycket bättre!